Om Stampemyren. Kulturvandring i Hästekälla 2012-07-08

av Lilian Karlsson efter intervju av Magda Olsson (född Rhenberg) i Hästekälla

Stampemyren var en torvtäkt på 30-40talet. Man gjorde ett dämme och när vattnet var borta stampade man torven i tegelstenstora bitar. Då hade torven legat och torkat på de flata berghällarna innan arbetet med att skära till bitarna kunde påbörjas. Den siste som stampade torv på myren var Torvald Nilsson i Bua.

Torven användes bland annat till att elda med. Det var inte så hälsosamt, torven luktade och avgav en del gaser. Stampemyren var mycket större förr. Efter arbetet med höet på gården Hästekälla gick man till myren och tvättade sig. Myren användes också som badsjö. Att det fanns mycket blodiglar i myren var mindre angenämt, dom satte sig fast på kroppen och fick sig ett skrovmål.

Många fåglar brukade häcka där, och det finns fortfarande änder där. På vintrarna åkte barn och ungdomar skridskor på myren.

En annan mindre myr som inte ligger så långt från Stampemyren är Kvarnbergsmyren. Den är numera helt igenväxt. Ytterligare en myr finns på Hästekälla gård. Grönemyren. Den myren ligger längre söderut, närmare Mariedal och Hönås. Även där var det ett rikt fågelliv och jakt var vanligt förekommande. Inte långt från Stampemyren ligger ett vattentorn dit den kommunala vattenledningen går. Vattnet går därifrån ut till Slätterna och Stocken. Alla som har kommunalt vatten får sitt vatten den vägen. Mariedal och Hönås friköptes på 1800-1900 från Hästekälla. Torpställen fanns också på Hästekälla. Se vidare i Hembygdsföreningens publikation : "Torp och Backstugor i Morlanda socken".